SUCH SLCCH FINLCCH Tillieville Yojimbo, Sveriges förste sloughi med HP i anlagstest på viltspårprov.

Jimbo var också den förste att genomföra MH. Sedan har Yannis gjort detsamma.

Abby, Xingu och Yannis på Midlanda kapplöpningsbana

Salza och Yannis på coursingfältet.

Många av våra hundar har egna hemsidor, men
här är några till som berättar om hur det är att leva med en sloughi från kennel Tillieville:

Tillieville Yoko Ono Min hund kallas “Yokobönan”. Hon är mitt favoritnaturgodis.  "Du och jag, Yoko. Du och jag." Det är den kärleksförklaring jag brukar viska till henne. Hurdan är hon då?

Tja, hon är som alla andra favorithundar - fast bättre.
Hon är saktmodig, mild och god - och emellanåt ett hår av hin, men ändå inte.
Hon är intensiv och mycket levande." Du och jag, husse - nu gör vi något. Nu!!"
Hon är glad, positiv och med på noterna vad det än handlar om.
Hon verkar älska våra cykelturer, kanske för att vi då springer fort tillsammans.
Att springa och att få vara tillsammans verkar vara mycket viktigt för henne.
Om hon inte får rusa av sig blir hon rastlös.
Hon är kanske den mest sociala hund vi någonsin har haft.
Jag känner mig betydelsefull i hennes ögon.

Yoko är snäll mot andra hundar. Jag har hittills inte upplevt något problem
vid möte med hundar, vare sig hon varit lös eller kopplad.
Hon är följsam och lydig, när hon inte är på annat vis.
Jag tror att hon har potential att bli mycket lydig men jag vill inte ta risken
att kupera hennes glada och fria själ. Hellre tar jag olägenheten med lite
ohörsamhet och vardagsvandalism (då hon plockar isär saker för att se
hur de är konstruerade eller för att det känns skönt).

Jag tror att Yokos bästa vän är katten Nisse.
De har något alldeles eget tillsammans.
Tyvärr är Lisas lilla Supermyra lite av ett hinder för dem att utveckla sin relation.
Valpar är såå besvärliga. Den nyinflyttade igelkotten är hon mera förundrad över.
Hon har petat på den med svarta knappen men inte kastat upp den
i  luften så som gamla hjorthunden gör.
/Stefan/ 

                                                                                                                                 Text och bild S.Thorsén

SUCH NUCH Tillieville Ziggy Stardust   Jag har inte provat LC med Zigge, men en vän till mig har whippet och här i Karlstad har vi något som kallas "Whippet-race". Jag tog med Zigge till deras bana när de hade tävling och jag fick erbjudande om att låta honom springa banan! Så det gjorde vi:) Zigge tyckte att det var så kul, så att det var nästan omöjligt att hålla honom kopplad!!! Han formligen slog volter för att komma loss från halsbandet

När jag köpte Zigge så trodde jag att han skulle vara en reserverad herre som endast skulle ty sig till familjen, men efter ca ett halvår insåg jag att han hade tagit efter min Flat coated retriever och blivit social med alla! När någon ringer på dörren, så skäller han tills man öppnat och möter sedan den som kommer med att klättra upp och kramas! (Detta gäller alla som kommer!) Han sätter sina tassar på axlarna på besökaren och trycker sin panna mot bröstet på vederbörande! Efter en stunds hälsande , så går han glatt och lägger sig i soffan bredvid mig, som för att visa att jag är hans!

Han är en liten filur, då han kommer på egna saker ibland! Han är inte mycket för att skälla allmänt, men har kommit på att bästa sättet att få uppmärksamhet är att ställa sig framför mig eller någon annan och små- skälla, samtidigt som svansen går så att hela hans rumpa håller på att trilla av!!...

Zigge är nog den roligaste vovven jag någonsin träffat, då han kan gå från helt hjärndöd och inte fatta något, till riktigt street-smart på 2 sekunder! Ibland tror jag att han driver med mig!! (Undrar vem som äger vem?!)

Zigge jagar numer i de sälla jaktmarkerna, och lämnade ett stort tomrum efter sig.